Jag har fortfarande svårt att gå på grund av en blåsa på tån. Men jag sprang i alla fall hela loppet i lördags. Det var 27 grader och stekande sol och jag kom in på 4 timmar, 15 minuter och 2 sekunder.
Märkligt nog långsammare än när jag sprang Helsingborg Marathon och gick flera kilometer. Men jag antar jag sprang snabbare övriga loppet då.
Det var inte alls lika varmt och jag tror jag var i bättre form då jag hade tränat mer intensivt hela våren och stor del av sommaren innan.
Plats 4685 av ca 23 000 och plats 487 i min åldersgrupp känns ändå rätt bra. Snittfarten på 6.03 min/km känns väl mindre bra. Höll min tänkta fart ganska bra första 15k men sen gick det utför.
Vid 35k lyckades jag öka lite men minskade sen nära mål. Uppförsbacken mot mål var brutal.
Fick som tur var mentalt stöd av Cilla och Vega som hejade på och Vega sprang med sista 1.5 km och ropade att jag inte fick gå utan ”måste springa i mål”. Jag gjorde som hon sa.
Men det var brutalt att springa loppet. Jag kan inte säga jag njöt så mycket av det fina vädret och publiken utan efter någon mil eller så zoomade jag bort i mina egna tankar och bara överlevde.
Jag tror inte jag kommer vilja springa fler marathon. Jag har sprungit två nu. Det kan räcka. Det känns så just nu i alla fall.
Jag är anmäld till Stockholm Halvmarathon i höst. Det är en mer lagom distans. Man hinner inte bli plågad och kan försöka få en bra tid t om.
Ändå skönt att ha klarat det och den värmen också.